De sprakande höstfärgerna gav Anita Andersson mersmak när hon vandrade delar av S:t Olavsleden under hösten 2020.
Där och då bestämde hon sig för att återvända. Nu har Anita avslutat elva dagar längs leden och i och med det sett hela svenska sidan av S:t Olavsleden, vissa sträckor i sommarskrud och vissa i höstfärger.
– Det var flera anledningar som fick mig att vilja komma tillbaka till S:t Olavsleden, berättar Anita. Dels för att det var så vackert i höstas. Men också för att jag verkligen ville gå hela leden. Pilgrimsvandring är en speciell sorts vandring och jag vill gå alla sträckor för att få ett ordentligt avslut, det är en del av charmen. Jag har förhoppningar om att gå den norska delen av leden i september.
Under sina turer längs leden har Anita upptäckt vissa saker som skiljer sig mellan de två årstiderna.
– Vädret var helt klart en stor skillnad. I höstas var det fantastiskt fint med klar luft och otroligt vackra färger i naturen. Det är väldigt vackert nu med men för varmt för min smak. Dessutom vaknade myggen till liv under min vandring, vilket inte var så uppskattat.
För många pilgrimsvandrare är det mötet med andra vandrare och människor längs leden som lockar. Men några vandrare har Anita inte sett skymten av, varken nu eller i höstas.
– Jag har haft otur på det sättet och jag önskar att jag hade träffat fler vandrare. Jag tror att många väljer att gå senare under sommaren. Däremot har jag blivit varmt välkomnad av folk som bor längs leden och på de ställen jag övernattat.
När Anita packar inför en vandring är listan såklart lång. Men en sak finns alltid med i ryggsäcken. – Te! Jag tar alltid med mig svart te på mina vandringar, det är ett måste för en lyckad tur.
Läs mer om Anitas upplevelser längs S:t Olavsleden på hennes blogg.
