”Vi klarar mer än vad vi tror.”

De vackra utsikterna och tystnaden i skogen. Det får Monica Andersson från Blomstermåla i Småland att vandra hela St. Olavsleden, från Sundsvall till Trondheim, en överansträngd fot till trots. – Det var i backarna innan Pilgrimstad som jag kände att foten hade blivit överansträngd, men det var så fin utsikt så det var värt det, säger Monica och skrattar.

Monica vandrade i Spanien för fem år sedan. Det var då som hon började fundera på att också ta sig an världens nordligaste pilgrimsvandring längs St. Olavsleden. I augusti och september, medan sommaren övergår i tidig höst, gör hon drömmen till verklighet och njuter av årstidernas skiftningar. Samtidigt känner hon stress och måsten rinna bort i skogens tystnad. 

– I Spanien kryllade det av människor. Det är väldigt annorlunda här. Mer ensamt. Jag älskar naturen här uppe. Det är fantastiska utsikter över berg och sjöar. Och så tystnaden i skogen. Man hör bara fåglarna och vinden. Man har bara sig själv och sina tankar, säger Monica.

Även om hon själv har överansträngt sin fot och tvingats till en dags vila i Östersund, tror hon att vi alla klarar av mer än vi tror. Det gäller inte minst nybörjaren. Monica har dock några smarta tips till den som vandrar för första gången. Bland annat rekommenderar hon att använda väl ingångna skor. 

– Köp inte nya skor precis innan vandringen. Och använd gärna ett par som är lite för stora. Fötterna brukar svälla lite under vandringen. Sedan är det bra att öva med att gå med packningen och ta med sig skavsårsplåster och första hjälpen-material. Och så vatten förstås! 

Den som väljer att gå hela sträckan bör avsätta en månad, menar hon. Sedan kan man alltid gå delar av sträckan och resa med tåg eller buss vissa delar. – Man kan alltid använda den allmänna kommunikationen om det skulle knipa, säger Monica.